Svekning

det finns någonting där, alltså
när jag öppnar minnesluckan och låter min hand klafsa omkring i de ogjorda
tankarna
brända maträtter och slitna skosnören
som bara brister, oavsett hur många man köper
det var folk och vid folket en dörr
vid dörren en oändlighet av trappor, i det hus jag alltid drömmer om och som
kan sluka allt
vid mattkanten slutar världen
vid mattkanten tystnar ropen

min högra kroppshalva ställer dig inför rätta
för det var den som kände smärtan
från sin omvridna körtel